Dröm huset är nu blott bara en dröm... I bland måste man va realist och inse sina egna begränsningar.. Synd, för min förälskelse blev enorm i detta charmiga underbara hus från de 1905. När ja såg de så såg ja alla möjligheter direkt om hur man kunde renovera och få de till de här mysiga ny/gammla miljön och sommaren i en trädgård som är 100 år gammal..Men tyvärr kommer allt kosta på tok för mycket. ALLDELES för mycket. De blir billigare att bygga nytt..

Igår kväll när ja va i stallet så börjar ja fundera på platån.. Kanske inte är så fel ändå. MIn älskade livspartner tycker att stället är fint och de finns faktiskt en plats som ingen har köpt ännu som ja skulle kunna tänka mig. Ja har alltid sagt att dit skulle ja aldrig flytta för allt i världen. Men ja kanske börjar ta tillbaka allt de där nu.. Men samtidigt så vill ja ju inte bo så tätt inpå människor som man gör där. Ja vill ju ha lite landet men samtidigt när man är så mörkrädd som ja är så måste man nästan ha folk runt sig annars kan man bli väldigt rädd av sig :)
Ja allt tåls att tänka på så vi får se hur de blir längre fram helt enkelt. Då Marie kan vi gå på en massa lång promenader för då blir vi ju nästan grannar ;)