Grattis till er !!!
Börjar morgonens inlägg med att säga Grattis.
Grattis finaste Hanna och Fredrik till lilla Liam som kom igår kväll :) Fantastiskt. Lägtar tills jag får höra allt och se lill knytet och gosa !!! 
Vakna i natt av att ja höde min sambo låg och sa -Aj Aj. Fick ingen kontakt med han när jag fråga vart det gjorde ont så han kanske drömde :) Men iaf, då hade det kommit. SMS som vi väntat på hela kvällen. Han hade kommit lilla killen !!
I och med detta uppvaknande kunde ja inte somna om så ja gick upp mitt vanliga natt kiss besök :) Då kom det, det jag har varit så stolt med över att det har gått så bra för mig. Att jag inte har tänkt på det så mycket som jag trott.
Förlossningsskräcken !!!! Gud hjälp mig. där satt jag inne på toan 12 på natten och fick panik ångest uta dess like. det enda som gick runt i huvudet på mig va
- Jag kommer aldrig klara detta. Det komemr aldrig gå. Jag måste fixa till det så dom absolut gör snitt på mig. Jag vägrar och genomlida denna smärta , Jag gör det bara inte !!
Tror jag aldrig tidigare haft sådan panik över nått. Bebis kände av mammas oro där inne och vanka till liv. När jag kände henne så lyckades jag att lugna ner mig och insåg att jag måste koncentrera mig på nått annat för en stund så jag kommer bort från dessa tankar.
Började kolla fenetriskt efter bristningar på mig själv. Så där stod ja halv 1 på natten och synade varje mm av min kropp :) Inte en enda en hittade jag. Så vi hoppas att det inte kommer några heller. Hoppas Hoppas !!!!
Lyckades iaf lugna ner mig och gick och la mig igen och somnade till slut.
Idag vet ja inte ritigt hur det känns.. Lite bättre iaf. Jag ska försöka och inte tänka på det. (lättare sagt än gjort)
9v kvar om allt så gå enligt planerna men vi får väl se....
Läs på mycket innan så du vet vad som ska hända vid förlossningen och vilken hjälp man kan få det tror jag är bra. Ont kommer det att göra men man klarar så mycket mer än man tror och det är såååååå värt det!!!! Tänk på om du blir snittad då får du kanske vänta längre med att rida .
Alla förlossningar är själklart olika men. Jag trodde att jag skulle vara livrädd men skräcken kom aldrig. När värkarna väl satte igång fattade jag inte riktigt det, det gör ju inte ont hela tiden. Jag vet att jag höll koll på klockan. I öppningsskedet som är det värsta så hade jag ont en minut och sedan några minuters vila allt från 3-10 min. Å då tänkte jag såhär. Ja men ont i 1 minut går ju, jag återhämtar mig ju mellan värkarna. Jag var öppen 6 cm när vi åkte in och då trodde jag inte att jag var öppen alls, JA det gör ont att föda barn och JA det är jobbigt, och OLIKA för alla. Men du är varken den första eller den sista kvinnan att föda barn. Jag tror absolut att du kommer klara det galant och det finns smärtlindring att få, det gör inte ont hela tiden så du hinner vila mellan värkarna. Men om du känner att du inte klarar detta så prata med BM och och säg att du vill bli snittad. När väl bebisen är påväg ut kände jag ingen smärta utan mer att den skulle ut, tänkte flera gånger att nu är det sista kryssningen. Man är så fokuserad på vad man gör att smärtan på något sätt försvinner. Och, smrätan går över annars hade man aldrig skaffat fler barn :) Helt normalt att vara orolig över förlossning och smärta, har föräldragruppen startat än så du fått info om smärtlindring? Det finns massa olika och om du i slutändan ändå vill bli snittad så prata med BM. Det kommer att gå jätte bra, kram!!
Alla förlossningar är själklart olika men. Jag trodde att jag skulle vara livrädd men skräcken kom aldrig. När värkarna väl satte igång fattade jag inte riktigt det, det gör ju inte ont hela tiden. Jag vet att jag höll koll på klockan. I öppningsskedet som är det värsta så hade jag ont en minut och sedan några minuters vila allt från 3-10 min. Å då tänkte jag såhär. Ja men ont i 1 minut går ju, jag återhämtar mig ju mellan värkarna. Jag var öppen 6 cm när vi åkte in och då trodde jag inte att jag var öppen alls, JA det gör ont att föda barn och JA det är jobbigt, och OLIKA för alla. Men du är varken den första eller den sista kvinnan att föda barn. Jag tror absolut att du kommer klara det galant och det finns smärtlindring att få, det gör inte ont hela tiden så du hinner vila mellan värkarna. Men om du känner att du inte klarar detta så prata med BM och och säg att du vill bli snittad. När väl bebisen är påväg ut kände jag ingen smärta utan mer att den skulle ut, tänkte flera gånger att nu är det sista kryssningen. Man är så fokuserad på vad man gör att smärtan på något sätt försvinner. Och, smrätan går över annars hade man aldrig skaffat fler barn :) Helt normalt att vara orolig över förlossning och smärta, har föräldragruppen startat än så du fått info om smärtlindring? Det finns massa olika och om du i slutändan ändå vill bli snittad så prata med BM. Det kommer att gå jätte bra, kram!!
Alla förlossningar är själklart olika men. Jag trodde att jag skulle vara livrädd men skräcken kom aldrig. När värkarna väl satte igång fattade jag inte riktigt det, det gör ju inte ont hela tiden. Jag vet att jag höll koll på klockan. I öppningsskedet som är det värsta så hade jag ont en minut och sedan några minuters vila allt från 3-10 min. Å då tänkte jag såhär. Ja men ont i 1 minut går ju, jag återhämtar mig ju mellan värkarna. Jag var öppen 6 cm när vi åkte in och då trodde jag inte att jag var öppen alls, JA det gör ont att föda barn och JA det är jobbigt, och OLIKA för alla. Men du är varken den första eller den sista kvinnan att föda barn. Jag tror absolut att du kommer klara det galant och det finns smärtlindring att få, det gör inte ont hela tiden så du hinner vila mellan värkarna. Men om du känner att du inte klarar detta så prata med BM och och säg att du vill bli snittad. När väl bebisen är påväg ut kände jag ingen smärta utan mer att den skulle ut, tänkte flera gånger att nu är det sista kryssningen. Man är så fokuserad på vad man gör att smärtan på något sätt försvinner. Och, smrätan går över annars hade man aldrig skaffat fler barn :) Helt normalt att vara orolig över förlossning och smärta, har föräldragruppen startat än så du fått info om smärtlindring? Det finns massa olika och om du i slutändan ändå vill bli snittad så prata med BM. Det kommer att gå jätte bra, kram!!
Alla förlossningar är själklart olika men. Jag trodde att jag skulle vara livrädd men skräcken kom aldrig. När värkarna väl satte igång fattade jag inte riktigt det, det gör ju inte ont hela tiden. Jag vet att jag höll koll på klockan. I öppningsskedet som är det värsta så hade jag ont en minut och sedan några minuters vila allt från 3-10 min. Å då tänkte jag såhär. Ja men ont i 1 minut går ju, jag återhämtar mig ju mellan värkarna. Jag var öppen 6 cm när vi åkte in och då trodde jag inte att jag var öppen alls, JA det gör ont att föda barn och JA det är jobbigt, och OLIKA för alla. Men du är varken den första eller den sista kvinnan att föda barn. Jag tror absolut att du kommer klara det galant och det finns smärtlindring att få, det gör inte ont hela tiden så du hinner vila mellan värkarna. Men om du känner att du inte klarar detta så prata med BM och och säg att du vill bli snittad. När väl bebisen är påväg ut kände jag ingen smärta utan mer att den skulle ut, tänkte flera gånger att nu är det sista kryssningen. Man är så fokuserad på vad man gör att smärtan på något sätt försvinner. Och, smrätan går över annars hade man aldrig skaffat fler barn :) Helt normalt att vara orolig över förlossning och smärta, har föräldragruppen startat än så du fått info om smärtlindring? Det finns massa olika och om du i slutändan ändå vill bli snittad så prata med BM. Det kommer att gå jätte bra, kram!!
Alla förlossningar är själklart olika men. Jag trodde att jag skulle vara livrädd men skräcken kom aldrig. När värkarna väl satte igång fattade jag inte riktigt det, det gör ju inte ont hela tiden. Jag vet att jag höll koll på klockan. I öppningsskedet som är det värsta så hade jag ont en minut och sedan några minuters vila allt från 3-10 min. Å då tänkte jag såhär. Ja men ont i 1 minut går ju, jag återhämtar mig ju mellan värkarna. Jag var öppen 6 cm när vi åkte in och då trodde jag inte att jag var öppen alls, JA det gör ont att föda barn och JA det är jobbigt, och OLIKA för alla. Men du är varken den första eller den sista kvinnan att föda barn. Jag tror absolut att du kommer klara det galant och det finns smärtlindring att få, det gör inte ont hela tiden så du hinner vila mellan värkarna. Men om du känner att du inte klarar detta så prata med BM och och säg att du vill bli snittad. När väl bebisen är påväg ut kände jag ingen smärta utan mer att den skulle ut, tänkte flera gånger att nu är det sista kryssningen. Man är så fokuserad på vad man gör att smärtan på något sätt försvinner. Och, smrätan går över annars hade man aldrig skaffat fler barn :) Helt normalt att vara orolig över förlossning och smärta, har föräldragruppen startat än så du fått info om smärtlindring? Det finns massa olika och om du i slutändan ändå vill bli snittad så prata med BM. Det kommer att gå jätte bra, kram!!
