Jag hittade den igen.. Det va inte igår som jag va inloggad här vill jag lova. Jag minns inte ens när jag sluta. Skulle tro att det va runt bröllopet.

Vad har jag gjort det senaste halvåret.. Ja.. Jag blev iaf gift, Har tyvärr varit tvungen att tagir bort hästen. Det va en hemsk dag, men inga djur ska lida i onödan. 24 år blev han så det får man va väldigt nöjd med. Kommer tyvär aldrig hitta någon som han igen och det stör mig. Han hade precis allt som jag ville en häst skulle ha. Till och med hans "dåliga" sidor. Kommer självklart att köpa mig en ny men eftersom vi kommer få en lillasyster hemma i september så får det vänta. Ska försöka hålla ut över vintern och sedan köpa en om 1 år kanske. det känns som en bra tid.

 

Tyckte ju att min graviditet med Smilla va ganska knäckande med ont överallt och allmänt taskigt mående.. Men denna gång va det nog 7 resor värre. dom första 3  1/2 månadarna va frukstanvärda. Konstant illamående. Va vaken hela nätterna för jag mådde så illa. Kroppen va helt slut till slut så det kändes som jag skulle klappa ihopp vilken sekund som helst. Va hemskt. Har aldrig känt så i kroppen. Det  jobbigaste va nästan att försöka förklara för folk hur jag mådde. Har man inte varit i det så kan man nästan inte förstå. Kroppen gick på reserverna som egentligen inte fanns och jag gräta för allt till slut. Och självklart hade smilla sin sjukperiod då. Influensa,öroninflamation och hög feber. Det fick även jag. Gick med förkylning i 8 veckor.. Det va helt fruktansvärt och jag har nog aldrig mått så psykiskt dåligt men nu har det äntligen vänt och jag har fått orken tillbaka. Men än är kroppen inte helt med, får inte bli många bakslag för då blir det kaos. Men det känns som otroligt skönt att kunna orka va ute igen, träffa folk och umgås. Framförallt känna att det är underbart att umgås med min familj. Detta med att va gravid är verkligen inte min grej :) 

Försöker hjälpa och stötta Daniel så mycket som det går där hemma. Han håller på att starta eget sedan sliter han som ett djur med vår backe. Har grävt upp allt och alla rabbater så nu ska det läggas plattor och sås nått gräs. Så jag försöker va ute och hjälpa han med det jag orkar. Men istället kommer det dåliga samvete att jag inte kan hjälpa han mera. Men direkt jag gör nått så säger min rygg stop och jag kan knappt röra mig. Kan lova att det ska bli bra skönt när jag börjar bli männsika igen i höst :) Men nu kan jag iaf se nedförsbacken på det hela, det får man va nöjd med och jag hoppas att jag får fortsätta att må bättre och bättre. 

 

Har iaf snart en veckas semester att se fram emot och det ska bli så himla skönt !!!